Jag håller på att upptäcka världen utanför tomten. Vad sa du? På egenhand? Knappast!!! Ibland är det på nåder de får med mig... om de lockar riktigt duktigt. Roligast är om vi leker kurragömma och jag får hitta dem bakom ett träd eller en sten. Fast om det är för långt mellan mig och gömstället behöver jag få lite extra hjälp att komma ihåg var jag skulle springa :)
Idag träffade jag grannen igen, när vi nästan var hemma igen efter promenaden. Det lät så konstigt om den där saken som han drog löv på så jag blev riktigt misstänksam! Men när grannen och matte satte sig på huk sprang jag fram som ett jehu och nog gillar jag grannen alltid! Han luktar så gott... ute liksom. Jag smakade på hans skor lite innan jag hittade Kastanjerna (med stort K) och började skutta runt dem som en kalv på grönbete. Jag har kommit på att det är roligt när jag inte vet vad jag ska göra med det jag har hittat, för människorna blir så glada och börjar skratta!
I det nya hushållet tycker man om att pilla på mina tassar, jösses så de pillar på dem! Och flera gånger när jag har legat och myst eller gnagt på en leksak har stormatte farit fram med marsvinskloklipparen. Jag har bevisat att jag är en trygg kille och att jag inte bryr mig ett dugg. Bara de inte börjar klippa i mina öron... de pillar nämligen minst lika mycket på dem som på tassarna. Jag äääälskar när jag får hjälp att klia i dem! (Ni vet hur mycket skönare det är när andra kliar åt en... och det är verkligen knepigt att få den där rätta känslan med klorna i öronen, särskilt som öronlapparna hänger ivägen.)
Nä, nu ska jag vila igen, hörs en annan dag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar