Här är jag!

Moltas heter jag... en gul labradorkille som föddes den 1 september 2009 på Frösåkers gård, på kenneln Groovie´s . Egentligen heter jag Groovie´s I Hate Mondays men min nya familj tyckter det är lättare att ropa Moltas efter mig...

Den 27 oktober hämtades jag av min nya familj, och efter en dryg timmes bilresa i storhusses knä var vi äntligen hemma i det nya huset. Första dagen var jag så slut efter alla intryck att jag inte ens orkade gå husesyn, men det har jag redan tagit igen...

När jag varit här i två dagar åt jag upp mattes ena örhänge kl. 05.00 på morgonen... eller egentligen vet jag inte om jag riktigt svalde det, men matte ringde genast till jourveterinären och sen serverades tidig frukost med stabbig havregrynsgröt och vit sparris på konservburk till lunch. Örhänget såg ingen röken av igen. By the way - havregrynsgröten var ruskigt kletig och jag fick pausa från matskålen för att smacka klart mellan tuggorna! Men de säger där hemma att det märks att jag är labrador... undrar vad de menar?

På nätterna talar jag om när jag behöver gå ut. Det är tydligen husses jobb, men ingen av oss tycker det är särskilt mysigt. Husse är trött och ärligt talat gillar jag inte mörkret... kissar fort och sen vill jag in! Behöver jag säga att kisspauserna på kvällar och nätter är väldigt mycket kortare... Matte pratar om någon som kallas "snön" och tror jag kommer gilla mörkret när hon kommer - HA!

Idag har jag roat mig många gånger. Jag fick tag i mattes handske och for fram och tillbaka mellan vardagsrummet och köket i hundraåttio! Det var jätteroligt - ända tills matte lyckades fånga in mig genom att låtsas vara ointresserad... sen försvann handsken. En stund senare drog jag iväg med mattes stora väska. Den där långa grejen som sitter fast på väskan var jättebra att borra in tänderna i - och nästan omöjlig för matte att få mig att släppa. Och när jag sprang iväg med mattes doja när vi skulle gå ut i rusket fick hon verkligen tänka ut hur hon skulle försöka lura mig innan hon lyckades... Det är kul att busa!

Nu piper det och datortiden är slut - vi ses imorgon!!!